S:t Olofs kyrkogård invigdes den 17 juli 1932. Den anlades som Enköpings stads och Vårfrukyrka sockens nya begravningsplats eftersom Vårfrukyrkogården redan i början av 1900-talet var i det närmaste fullbelagd trots att den utvidgats i om-gångar norrut på Kyrkåsen. En kommitté tillsattes 1924 för att komma med förslag till ny begravningsplats. Det tog sin tid men 1929 lades förslaget fram att den skulle anläggas ”norr om järnvägsstationen mellan stickspåret till hamnen och skogsdung-en i väster”. Den kände arkitekten Sigurd Lewerentz anlitades för att rita kyrkogården och ett gravkapell, som fick en tidsenlig funktionalistisk utformning. Även gravplatsen fick en stram och rätlinjig utformning med fem gravkvarter öster om gravkapellet. Dessa inramades av björkalléer. Fyra kvarter var avsedda för familjegravar och det femte var ett s.k. allmänt varv där avlidna gravsattes i löpande följd utan hänsyn till släktskap. När bruket av allmänna gravar upphörde 1963 var detta kvarter i det närmaste fullbelagt på S:t Olofs kyrkogård. En del av det allmänna varvet bevaras av kulturhistoriska skäl.
Kapell, Gravplats Enköping 1930-1932
 Flera bilder
S:t Olofs kyrkogård invigdes den 17 juli 1932. Den anlades som Enköpings stads och Vårfrukyrka sockens nya begravningsplats eftersom Vårfrukyrkogården redan i början av 1900-talet var i det närmaste fullbelagd trots att den utvidgats i om-gångar norrut på Kyrkåsen. En kommitté tillsattes 1924 för att komma med förslag till ny begravningsplats. Det tog sin tid men 1929 lades förslaget fram att den skulle anläggas ”norr om järnvägsstationen mellan stickspåret till hamnen och skogsdung-en i väster”.Den kände arkitekten Sigurd Lewerentz anlitades för att rita kyrkogården och ett gravkapell, som fick en tidsenlig funktionalistisk utformning. Även gravplatsen fick en stram och rätlinjig utformning med fem gravkvarter öster om gravkapellet. Dessa inramades av björkalléer. Fyra kvarter var avsedda för familjegravar och det femte var ett s.k. allmänt varv där avlidna gravsattes i löpande följd utan hänsyn till släkt-skap. När bruket av allmänna gravar upphörde 1963 var detta kvarter i det närm- aste fullbelagt på S:t Olofs kyrkogård. En del av det allmänna varvet bevaras av kulturhistoriska skäl.