© Copyright 2007 - 2020 / Anders Clausson
Malmö 1935 - 1944
St ad s t e at e r och Konst hus
Malmö Stadsteater och Konsthus invigdes 23 september 1944, mitt under brinnande världskrig Vägen fram till beslutet om att uppföra denna monumentala, storslagna teaterbyggnad hade dock varit allt annat än rak. Redan kring sekelskiftet 1900 talet hade diskussionerna inletts om att ersätta den befintliga teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg. Omfattande kritik och problem med finansieringen kom dock att skjuta projektet på framtiden. Under 1920-talet aktualiserades åter teaterfrågan. Ett ritningsförslag i stram klassicistisk anda presenterades av arkitekten Sigurd Lewerentz och stadsingenjören Erik Bülow-Hübe utredde vilket läge i staden som kunde anses mest lämpat för uppförandet av en byggnad av denna dignitet. Valet föll på det som idag utgör Raul Wallenbergs plats. När så en arkitekttävling utlystes 1933 var förutsättningarna ändrade, troligen ansågs den tidigare förordade platsen för liten. Istället för en centrum-byggnad vid Gustav Adolfs torg handlade det nu om att ta fram förslag på en fondbyggnad i slutet av Fersens väg. Av de 72 förslag som lämnades in kom ett radikalt funktionalistiskt förslag signerat Sigurd Lewerentz att segra. Trots detta utlystes en omtävling mellan de tre prisbelönta förslagen samt ytterligare åtta inkomna förslag. Återigen segrade Lewerentz med ett något modifierat förslag. En av prisnämndens ledarmöten reserverade sig dock och för att inte riskera hela projektet bestämdes att Lewerentz tillsammans med andrapristagarna, Erik Lallerstedt och David Helldén, skulle utarbeta de slutgiltiga ritningarna för Malmö Stadsteater och Konserthus. Det blev inte ett alldeles lätt samarbete särskilt då arkitekttrions sammansättning måste ha känts som ett nederlag ur Lewerentz synpunkt. Byggnaden kom slutligen att uppstå som en kompromiss mellan tre viljestyrkorna. Förenklat kan sägas att Lewerentz främst arbetade med den tekniskt avancerade scenen och salongen, medan foajéer, administrationsutrymmen och restaurangdel främst formades av Helldén och Lallerstedt. Slutresultatet blev en teaterbyggnad i vilken funktionalismens tankar och formspråk kom att kombineras med klassiska arkitektoniska drag och material. Namnet har ändrades till Malmö Opera
 Fler bilder
Stadsteater Malmö 1935 - 1944
 Flera bilder Malmö Stadsteater och Konsthus invigdes 23 september 1944, mitt under brinnande världskrig  Vägen fram till beslutet om att uppföra denna monumentala, storslagna teaterbyggnad hade dock varit allt annat än rak. Redan kring sekelskiftet 1900 talet hade diskussionerna inletts om att ersätta den befintliga teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg. Omfattande kritik och problem med finansieringen kom dock att skjuta projektet på framtiden. Under 1920-talet aktualiserades åter teaterfrågan.  Ett ritningsförslag i stram klassicistisk anda presenterades av arkitekten Sigurd Lewerentz och stadsingenjören Erik Bülow-Hübe utredde vilket läge i staden som kunde anses mest lämpat för uppförandet av en byggnad av denna dignitet. Valet föll på det som idag utgör Raul Wallenbergs plats. När så en arkitekttävling utlystes 1933 var förutsättningarna ändrade, troligen ansågs den tidigare förordade platsen för liten. Istället för en centrum-byggnad vid Gustav Adolfs torg handlade det nu om att ta fram förslag på en fondbyggnad i slutet av Fersens väg. Av de 72 förslag som lämnades in kom ett radikalt funktionalistiskt förslag signerat Sigurd Lewerentz att segra. Trots detta utlystes en omtävling mellan de tre prisbelönta förslagen samt ytterligare åtta inkomna förslag. Återigen segrade Lewerentz med ett något modifierat förslag.  En av prisnämndens ledarmöten reserverade sig dock och för att inte riskera hela projektet bestämdes att Lewerentz tillsammans med andrapristagarna, Erik Lallerstedt och David Helldén, skulle utarbeta de slutgiltiga ritningarna för Malmö Stadsteater och Konserthus. Det blev inte ett alldeles lätt samarbete särskilt då arkitekttrions sammansättning måste ha känts som ett nederlag ur Lewerentz synpunkt. Byggnaden kom slutligen att uppstå som en kompromiss mellan tre viljestyrkorna. Förenklat kan sägas att Lewerentz främst arbetade med den tekniskt avancerade scenen och salongen, medan foajéer, administrationsutrymmen och restaurangdel främst formades av Helldén och Lallerstedt. Slutresultatet blev en teaterbyggnad i vilken funktionalismens tankar och formspråk kom att kombineras med klassiska arkitektoniska drag och material.  Dagens namn på byggnaden - Malmö Operan